Inte som något annat...
Nick Drake hann bara släppa tre album. Och de gav inte något större eko. Inte under hans egen livstid, som tyvärr tog slut innan han hunnit fylla 27 år. Han var skygg, hade scenskräck och blev så småningom djupt deprimerad. Han dog efter en överdos av antidepressiva tabletter.
Däremot har många upptäckt honom därefter. Sedan jag lyssnade på honom första gången så har han tillhört de artister jag ständigt återkommit till. Särskilt hans sista album, det avskalade "Pink moon" från 1972.
Det finns ingen som låter som Nick Drake, även om han påverkat oerhört många singer/songwriters. Inte minst vår svenske José González.
Den där speciella stämningen. Vackert, ibland lite sorgset, ändå finns de där upplyftande melodierna där. Det är tidlöst och svårt att placera i en genre, men samtidigt mycket brittiskt.
Den där speciella stämningen. Vackert, ibland lite sorgset, ändå finns de där upplyftande melodierna där. Det är tidlöst och svårt att placera i en genre, men samtidigt mycket brittiskt.
Lyssna själv, jag skickar med en lista med 12 spår.